Skrivmaskinen som verktyg och mossighetsmarkör

Skrivmaskin, Wired

Även i dessa dagar, när jag är tillbaka i verkliga världen efter en vecka off the grid, så finns fortfarande ett behov av att då och då klippa kablarna. Som Rasmus Fleischer säger, »offline« är en valmöjlighet som måste finnas om »online« ska ha någon betydelse.

Om jag ska behandla stora textmassor, börja skriva på ett nytt projekt som behöver få ett bra avstamp eller om bara förhållandet mellan antal mängd arbete och antal timmar till deadline är lite skevt, då behöver jag verkligen inte ickeproduktivt surfande. En stor vän där är programmet Freedom som blockerar allt. En annan lösning är att skicka med strömadaptern till kabelmodemet med sambon till jobbet.

När jag ser Wireds vackra fotoreportage, »Meet the Last Generation of Typewriter Repairmen«, så känner jag däremot att det är i skrivmaskinen som nyckeln till det verkliga fokuset finns. Ingen skärm som tröttar ögonen. Ingen fläkt som kan få för sig att varva upp.

Visserligen kommer man väldigt nära den upplevelsen med ett grymt skrivverktyg som »Scrivener«, men det har ändå sin begränsning.

En skrivmaskin har ett enda syfte: att sätta text på ett papper. Vägen mellan tanke och fäst text är oerhört kort. Och det ska givetvis vara en gammal skrivmaskin, inte en av de nya där man skriver i ett LCD-fönster och maskinen sedan hamrar ut texten när man är klar med en hel rad. Värdelöst! Det är ju bara en extremt halt version av en dator med printer.

När jag ser reportaget med de tre sista skrivmaskinsreparatörerna i San Fransisco får jag direkt ett sug på att skaffa två pjäser: En robust för hemmabruk och en nätt liten resevariant inbyggd i en väska. Det öppnar upp för oändliga möjligheter. Och när den första draften är klar är det ju inga problem att scanna in det i textformat för vidare redigering i datormiljö.

Problemet?

Givetvis finns det ett problem.

Jag skulle börja med ovanstående arbetsprocess enbart för det rent praktiska i att en skrivmaskin leder till totalt tunnelseende, full fokusering på det skrivna ordet. Men om jag skulle göra det väljer jag, precis som i fallet Per Hagman (som vi avhandlade för några inlägg sedan), per automatik också att sålla mig till en skara. »De som valt skrivmaskinen före datorn.« Och vilken skara är det?

Jan Guillou. Sura författare. Försupna krönikörer som bittert menar att det inte finns någon »själ« i datorer. Bakåtsträvare.

Och till det sällskapet vill jag faktiskt inte ansluta mig. Så väljer jag arbetskvalitet över att kunna se mig själv i spegeln? Som Don Simon sa i kommentaren till nämnda inlägg: »Så paradoxalt, vilket fängelse vi satt oss i.«

  • http://framtider.net/ Pelle Sten
  • http://www.monotoni.se Billy

    Pelle: Yes! Det är precis den funktionalitet man vill ha. Den sortens fullskärmsfunktion finns dock inbyggd i Scrivener med smutt konfigureringsmöjlighet, så det är främst där jag använder det. Det är en bra bit på vägen – ända till min gamla fläkt får för sig att börja varva upp. Då avslöjas att det bara är en kuliss. :)

  • Pingback: Tweets that mention Beneath a Steel Sky » Skrivmaskinen som verktyg och mossighetsmarkör -- Topsy.com

  • Pingback: Beneath a Steel Sky » Avståndet mellan ljudbokens berättelse och lyssnarens intryck

  • p.

    writeroom på iPad kanske kan funka, den har väl ingen multitask?

    för det är ju det som är “problemet” med scrivener, att även om man sitter med full skärm så är det så lätt att ctrl+tabba sig ut till slösurfandet. jag vill ha en funktion som låser datorn till det programmet, typ så att man är tvungen att starta om den för att komma ur det.

    eller så är det verkligen dags att köpa en skrivmaskin.

  • http://www.monotoni.se Billy R

    p: ett problem som dock uppstår är när man behöver kolla upp referensmaterial. fördelen med scrivener där är att man inte behöver byta program, så länge man har förberett med allt i research-mappen. så att starta om datorn och bara köra scrivener är en metod för om man behöver ut på nätet, ja då är det väldigt lätt att det blir, “och så ska jag bara kolla twittern”.