Information och informatörers syften

Något som jag kan förvånas över med Wikileaks-affären de senaste dagarna är den vikt som läggs vid orden som kanske eller kanske inte har sagts i möten mellan diplomater och politiker. I många av fallen ser det ut ungefär så här:

Kung/President/Minister A har givit instruktioner till Tjänsteman B som pratar med Amerikansk Diplomat C som skriver rapport till utrikesdepartementet avsett för Politiker/Minister/Militär D.

Vad som står i den rapporten kan misstänkas vara färgat av relationen mellan A och B, hur bra B är på att formulera sig inför C och hur bra C vill framstå för D.

Jag kommer att tänka på en sekvens i Alastair Reynolds »Absolution Gap«, den fjärde boken i »Revelation Space«-universumet. Minor spoilers ahead.

En semi-medveten sensor på ett rymdskepp som har till uppgift att samla in och filtrera data upptäcker att en planet för en mikrosekund försvinner och sedan kommer tillbaka. Den är tillräckligt intelligent för att veta att det inte kan vara möjligt och förstår att om den vidarebefodrar den uppgiften upp i systemet så kommer den att antas vara trasig och tas ur drift. Det vill den inte, så den raderar den informationen.

Nästa sensor, som är på en högre nivå av medvetande, noterar att datan som kommer från den första inte är helt korrekt, att information har raderats. Men den gör bedömningen att skeppet i sig, som är en fullfjädrad AI, har så mycket att stå i med framdrift och andra systemfunktioner att det inte finns anledning att slösa processorkraft för att analysera avvikelsen i datan.

Därför får inte skeppet, och därmed de som färdas i det, informationen om planeten som för en mikrosekund fluktuerade ut ur vår dimension. Vilket blir avgörande för fortsättningen.

Jag vet att det inte behövs en krass scifi-analogi för att påpeka det uppenbara, men visst är det så att (nästan) alla har någon över sig som man vill ligga bra till hos, och visst är det så att man egentligen alltid måste ha det i åtanke. Inte bara när man läser läckt diplomatkorrespondens men också krönikor, bloggar och annat.

Beneath a Steel Sky får nog antas vara den första sensorn i hierarkin, den som vill vara alla andra till lags. Full disclosure!