Rebecca & Fiona & Den himmelska känslan

Att Rebecca & Fiona är de coolaste katterna i stan visste vi ju redan, men när de släppte remixarna av »Bullets« så kom det ett väldigt oväntat sidospår som bara gör mig ännu mer peppad för vad duon ska ställa till med framöver.

Visst, Nause & Adrian Lux-remixen är saltvatten-soluppgång-fet som sig bör (spotify) och jag har lyssnat på den med händerna i luften i mitt vardagsrum. Men den är ju också ganska förutsägbar.

Den bisarra (ett ord använt i all välmening) »The End of the World«-remixen är å andra sidan något annat, något som får håren på armarna att resa sig. »Bullets« är en helt lysande låt redan i sitt original, och det hade varit lätt att tänka sig att ett remixpaket »bara« skulle innehålla edits anpassade för olika sorters dansgolv, men just den här mixen förtjänar en egen plats i pophistorien.

Det finns så många lager i »The End of the World«-mixen att man skulle kunna spinna en film kring den.

jj har tagit låten och lyft den till en sakral hymn som börjar med fågelskrik och pianon och bara växer och växer och växer och precis när man tror att de inte kan göra mer så kommer Lorentz och lägger en vers på svenska och stråkarna gnyr och det känns som en kula genom mitt bröst, hör på min swag, se på min röst. Trummorna marscherar igång, vi sträcker händerna mot himlen och goddamn jag ser dig, se mig!

Rebecca & Fiona – »Bullets (The End of the World Remix)« (spotify)

ps. En rolig fotnot är att Fionas pappa figurerade i den första bloggpostningen någonsin på Beneath a Steel Sky, april 2004. Jag är på rätt sida av historien åtminstone ibland. ds.

  • http://iblandmixern.blogspot.com Filip

    Gick i årskursen över Fiona på Gustav Vasa och har serverat Greg ett glas cognac med ytspänning. Fina mänsker båda två.

    Ska ta och lyssna in mig på dem mer. Gillade ju serien.