Dagboken

Jag läser Bodil Malmstens loggböcker. De började som en blogg men hon kallar det logg eftersom hon tycker blogg är ett så fult ord. Hon undrar varför vi inte har skapat ett bättre ord för blogg.

Det är skrivet 2006. Arton år senare har vi fortfarande inget bättre ord.

Jag håller med henne helt. ”Blogg” har alltid legat snett i min mun. Det är något med det där tjocka ”blo” som får det att kännas äckligt. Det tjocka ”blo” för tankarna till ord som engelskans ”bloated” och ”blob”. På svenska är det i samma grannskap som ”blod”, ”blotta” och ”blockad”. Det är ljudmässigt i närheten av ”vulgär”.

Det är därför jag inte kan äta kvarg. Det har inget med smaken att göra, utan ordet. Kvarg låter som ett skadedjur.

Kvarg och blogg. Samtidsmarkörer cirka 2010.

Det är ledsamt att det i alla avseenden finare originalordet ”webblogg” förkortades till det vulgära ”blogg”. Och det är ledsamt att inget har hänt med nomenklaturen på de 18 år som gått sedan Malmsten skrev.

Det är däremot glädjande att det är så ute att ha en blogg att jag, nu när jag dragit igång den här sidan igen, kan kalla det för vad som helst utan att det är en pose. Jag kan säga att det här inte är en blogg utan det uppfattas som positionering, för det finns knappt bloggar så vad är det att positionera sig emot?

Så här:

I begynnelsen fanns nätdagboken. Numera behöver vi inte förledet ”nät-” eftersom det digitala är lika normalt (eller normalare) än det fysiska. Ergo: Dagbok. Det här är en dagbok.